Igårmorse var det pirrigt i magen, det var dags att slakta mina oxar!

Nu tänker nog en del, usch vad barbariskt, äckligt, hemskt ja det finns många uttryck för avsky!

Fast för mej och många fler som bor på en gård med djur är det en naturlig del

av vardagslivet på landet, visst mår jag lite dåligt dagarna före  och jag oroar mej för hur det ska gå?

Vet ju ändå  att det är glada och harmoniska djur  som har gått ute under sommaren  och har haft sin stora box liksom hästarna, blivit borstade och ompysslade och kelade med under sin tid på jorden.

Många frågar mej, klarar du verkligen att slakta när du haft dom sen födseln?

Jag vet ju att jag har dom för  att få mat i frysboxen, visst ibland känns det som att jag skulle vilja ha dom kvar fast till syvende och sist så är det en stor fördel

att slippa köpa kött över disk för jag VET att mina djur har haft ett bra liv och dom går trygga in i döden utan kamp eller rädsla! Och har man skickligt folk som sköter avlivandet då ÄR det tryggt!

Visst ger jag lite instruktioner, men sen  säjer jag : äsch jag vet ju att ni kan detta  och jag får till svar att det är bra att veta hur dom är, men vi vet att det är välhanterade djur! Då känns det lugnt!

Jag är aldrig med vid själva avlivandet, när jag har fodrat och mockat på morron

så borstar jag  mina "bamsekalvar", stoppar i dom några sockerbitar och sätter på

halsträlgarna sedan lämnar jag dom.

När dom väl är avlivade är det inga problem att se dom.

Janne höll på att stryka med vid slakten! Nejdå jag bara skämtar, men han fick

åka på läkarstationen och sy tio stygn!!!

Vet inte riktigt hur det gick till, men han skulle väl hålla i nåt ben eller så som skulle huggas av och slaktaren slant med yxan och Janne fick den i vänster

pekfinger, världens blodbad! Olyckligt, men ingen fara allt väl!

Och  doktor Stina håller kollen!

Det känns lite tomt när kalvisarna är borta, men så är det ju alltid när ett djur försvinner  antingen man slaktar det eller det går bort av andra själ.

Igårkväll hämtade Janne och Lars den nya hästbilen, läcker och frampå ovanför hytten står det  HOLMGREN och under STALL ÄLVBACKA!

Sonen John kommer att gilla den för den har gula och svarta stripes (om det

heter så)? John är fanatisk AIK:are! hihi!!

Och så kan jag berätta att nu är tvåårshingstarna anmälda till  (kallblods-

klassikern) bägge två!

Ikväll klippte jag Moe så nu är alla tävlingshästarna klippta, så skönt!

Josse var och red Fixan ikväll och stallLena red Gnisten i tisdags, dom ska vara med i en distansritt på söndag som Norrfjärdens 4H anordnar, den går på

idealtid.

Red Moe, han känns pigg och glad! Mötte Janne på rakbanan och då blev det tvärstopp ! Förstår inte varför han inte ska kunna gå förbi utan att bråka och försöka vända, undrar om det är Jannes skinnmössa som han inte gillar?

Kungen funderade nog på varför Moe är så knäpp, men efter lite övertalning och en svordom på slutet så tog vi oss förbi.

Det är inte klokt, men det snöar ikväll IGEN!

Ja då är det dax för kvällspasset med vovvarna, det är då alldeles knäpptyst

så jag får nog väcka dom.

Det är lustigt egentligen, om Molly ligger och sover som en stock i ett annat rum

och så går jag till kylskåpet och öppnar det. Vem sitter bakom ryggen när jag vänder mej om jo Molly! Hundar är fenomenala!

 

sofia

26 mars 2010 07:06

Hoppas Jannes finger är ok trots omständigheterna.

Läckert med ny hästbil:)

Jag skulle aldrig överleva om jag inte fick äta kött! (ja det skulle jag ju säkert egentligen men det känns inte så) det är ju så gott!!

http://www.stallneshime.bloggplatsen.se

 

Marie.S

26 mars 2010 07:44

Nu när oxarna är borta så vågar jag mig på ett besök hos er =)(oxar, kossor är bland det äckligaste som finns i min värld) Tyvärr så blev det ett alldeles för kort besök. Får försöka lura till mig bilen och komma på ett återbesök.
Det var verkligen en superfin hästbil ni har införskaffat. Dock är Janne inte av den tekniska typen. Så pappa som absolut inte är teknisk fick hjälpa Janne upp med dörren in till själva boxarna i hästbilen. Det var lite komiskt!
Vilken söt liten hund ni har! Söt som socker och full i energi!
Det var ialla fall trevligt att få komma på ett kort besök och få klappa på hästarna och få känna hästlukt igen! Gissa om jag saknar det?!
Kram Marie

 

Lena

27 mars 2010 06:59

Ja jag är nog tvärtemot Marie här ovan. Konstigt nog så tvekar jag inte att mysa med två oxar i sina bästa (största) år men att klappa en liten häst...nja ok då Kompis är ok nu när jag känt honom i snart 9 år. Köttet och det jobb du gör Yvonne är ovärderligt och jag är så tacksam varje år du orkar göra detta. För jag förstår att det är en ytterligare arbetsbörda och den är inte lätt, ställ er bredvid en tjur och titta i dess bås så förstår ni vad Yvonne har att göra med varje dag utöver det ordinarie jobbet med hästarna och gården i övrigt. För ni som inte träffat Yvonnes "kalvar" måste jag få berätta att mer omskötta djur finns inte i någon ladugård. De är snälla trygga och välskötta. De får vara ute i en stor hage så fort vädret är det rätta. Här kan man verkligen äta med gott samvete även om det är trist när båset är tomt och att man fällt någon tår genom åren - särskilt Signe fick en stor plats i mitt hjärta. Nä jag hoppas verkligen föräldrar och skolor talar om för barnen var köttet kommer i från, hur det slaktas och hur det hamnar i köttdisken på affären - då skulle allt fler förstå att Yvonne är en hjälte.
Åter igen tack tack tack Yvonne!

http://www.tyramyra.bloggagratis.se

 

Marie.S

27 mars 2010 07:34

Jag håller med dig Lena ang skötseln av alla djur på gården. Mer välvårdade och välmående djur får man leta efter! Tänk om alla vore som Yvonne?!!
Jag tror aldrig att jag har smakat oxkött. VArför vet jag inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1:a december och jag är så nöjd med vädret, lite snö och lagom kallt...inget regn! Det får gärna vara 5 - 10 grader kallt och kanske lite lite mer snö, nä föresten jag klarar mej! Har ju varit 1:a advent och många jag känner har julpyntat, men inte...

Sötnosarna! Det är tryggt och mysigt med Vilja Skönt få ha fåtöljen för sig själv! Då tar vi soffan! Siri står ivrigt på bakbenen och väntar på godis! Kul killar med katten Pricken! Ruxan provar sitt nya shiretäcke inför kallare dagar! En hä...

Klockan är fem över halv tre söndag eftermiddag och det är redan skumt ute! Småregnar då och då, men ingen snö än så länge... Har iallafall klart med vinterns snöskottning och det känns bra, Tommy Björkman skottar och han är bra och pålitlig, skot...